Senaste inläggen

Av Olof Södergård - 20 augusti 2009 23:46

Hej hej hallå


Kändes som sommarens sista dag idag. Sol, varmt och ledig. Teamade upp med Dunberg vid kl.9 för en cykeltur ute i det fria. Benen samt kroppen var ytterst mottagliga för att träna vilket gjorde passet till en barnlek att ta sig igenom. När vi kom tillbaka till ön slog jag följe med Dunberg hem. Där stod klockan på 5.30 och hurtig som jag är valde jag att skarva en sväng för att få ihop mina 6h. Klappar mig själv på axeln för det. "Lättaste" passet på länge. Bra med energi hela vägen, och pulsen var låg och fin. Snittade 124 mot Dunbergs 137.


Cykelturen var dock inte händelselös. Vi höll på att bli nermejade av en SL-buss strax efter Roslagsstoppet. Scenario: Vi ligger i bredd (tajt) på en enslig och tämligen bred landsväg ute i Roslagen. Vi uppfattar en tuta och lägger oss ännu tajtare (jag som ligger innerst slickar den yttre asfaltslinjen). Jag har nu runt 5cm innan jag touchar den smala gruslinjen som följs av ett dike. Vi fortsätter att cykla på, men märker snart en röd skepnad i ögonvrån i form av en fet buss. Den totalignorerar oss och kör som om att det inte finns några/något vid vägkanten. Lätt panik börjar uppstå när vi märker att bussjäveln försöker köra oss av vägen. Den trycker sig närmare och närmare, och jag börjar bromsa lätt samtidigt som Dunberg ökar för att vi ska kunna lägga oss på streck. I detta läge cyklar jag på den smala grusremsan med diket till höger och bussen 10cm till vänster. Med både tur och skicklighet lyckas vi med ytterst liten marginal undkomma att krascha. En riktig jävla idiot alltså. Nämnde jag att detta skedde på en lång raksträcka?


Efter att bussen åkt förbi ser vi att den stannar några hundra meter längre fram för att plocka upp passagerare (den hade tydligen väldigt bråttom till det). Vi åker ifatt och upp till chauffören som har rutan öppen. Tror att jag öppnar med att skrika "Vad fan håller du på med?" och denne kontrar med "man får inte cykla i bredd". Svar nej, man får göra det. Det var alltså det som skulle rättfärdiga beteendet att leka med andras liv. 15ton buss mot två 70kgs cyklister. Kvinnan (ja, det var en kvinna som var chaufför) åker därefter snabbt iväg utan att diskutera saken och kör nästan på oss igen när hon svänger ut från busshållplatsen. Tack. Det hade kunnat sluta hur jävli illa som helst. Många som kör fordon ute på vägarna som tror att störst går först. Hur svårt är det att göra en vanlig omkörning? Om tex en traktor ligger framför, hänger man då på tutan och försöker köra så nära den som möjligt? Obehagligt som fan. Räcker med att någon vinglar till lite så sitter man på backen med stor risk för att bli överkörd av ett bussbakhjul.


Nu till saken. Bussens nummer var 665 och går mellan Vallentuna och Kårsta. Chauffören var en korpulent kvinna i övre medelåldern, med gråsvart krulligt hår. Åker ni med den bussen eller ser denna trafiksyndare kan ni gladeligen hälsa från mig att ho kommer få en fet polisamälan på sig. Har för mig att något i stil med "vårdslöshet i trafiken" bör passa in rätt bra, alternativt mordförsök (för det var fan med vilje och säkerligen planerat sedan innan).  


Nä nu ska jag lugna ner mig lite, men det var i stora drag vad som hände. Har gått på höga adrenalinnivåer ända sedan dess. Goodbajs

ANNONS
Av Olof Södergård - 18 augusti 2009 21:49



Oki. Här it är. Kan vara lite svårt att se exakt hur banan går, men den är ej så svår. Tom en triathlon kan varken åka fel eller hävda att den är teknisk. Banan går längs Elfviksvägen. Starten är lokaliserad en bit efter avtagsvägen till vänster ner mot Södergarn. Det är en nybyggd liten parkeringsplats i direkt anslutning på höger sida samt en start-/mållinje iform av en skiftning i asfalten. Sedan är det bara att följa huvudled fram till den naturliga vändpunkten iform av en bussvändplats (där gäller det att ha flyt så att det inte står en bussjävel på tomgång när man bombar i 50), och därefter tillbaka samma väg. Första halvan brukar bjuda på medvind samt tämligen lättåkt terräng. Andra halvan blir då (lätt uträknat) aningens tyngre. Målrakan går svagt uppför.


Om ni kör får ni delge om ni använde er av någon sorts tempoutrustning. Rätt ska vara rätt.


Mkt nöje!








ANNONS
Av Olof Södergård - 18 augusti 2009 20:33

Fan vad produktiv jag har blivit. Spottar ut inlägg till höger och vänster. Jag ser ett samband med att jag är ledig, så räkna inte med att detta håller i sig alltför länge.


Idag gjorde jag någonting som jag inte har gjort på väldans länge, cyklade strukturerade intervaller. Har mest satsat på att få in längre pass under sommaren (fast dessa har också innehållit hårdare inslag) bara för att ta vara på vädret. Cykling skall ju helst bedrivas i värme och sol. Brukar bli roligare på det viset. Eftersom att det samtidigt var ostadiga väderrapporter idag valde jag att köra på den lokala tempobanan, Epilogen, längs Elfviksvägen här på Lidingö. Har några baktider och vet ungefär vad det säger om formen. Hursom, blev 3st epiloger. Den 1a lite lugnare (tröskel ungefär) på 9:15 (puls 154/167), 2a på 8:45 (165/179) och 3e landade på 8:30 (174/184). 5min resp. 7min vila mellan intervallerna. På 1a var det en rätt så kass känsla, andra lite bättre och 3e ännu bättre. Jobbade mig in bra och benen var mer medgörliga än vad de har varit på de senaste passen. Ett gott besked ser jag det som ändå. Flås har gjort 8:24 som bäst på denna bana (dock efter 3h gnet, men det är ju en schysst uppvärmning) och det känns väl inom räckhåll. Har svårt att se att han kan ta och prestera en bättre tid det närmaste året. Därför är det bäst att jag läxar upp gamlingen i hans förra sport.


Gick ned till hallen och biffade också. Bara muskler ovanför naveln användes = de allra nödvändigaste för en uthållighetsidrottare, såklart.  

Av Olof Södergård - 18 augusti 2009 14:44

  

Måste bara berätta om det senaste guldfyndet i tv-seriedjungeln, True Blood. Satans bra. Första säsongen är helt fantastisk. Ligger helt i nivå med Dexter som trollband en när man såg den för första gången. En vampyrserie (med intressant utgångspunkt) som utspelar sig i den amerikanska rednecksödern med mycket mystik och spänning. Den har varit en frisk fläkt denna sommar då alla andra tv-serier har sitt uppehåll. Säsong 1 kommer inom kort att börja visas på Svt och 2:an pågår för fullt i USA. Introt är jäkligt snyggt, och obehagligt vilket ni kan se ovanför. Så släpp garden och bli en "fang banger" du med.


Av Olof Södergård - 18 augusti 2009 00:08

Jag och Flås ställde oss undrande till varför inte någon av friidrottskommentatorerna/reportrarna ställer sig frågande till Jamaicas resultatutveckling (och dopningfrågor inom friidrotten i stort). Det är mest ett väldans daltande hit och dit med "genetiskt monster", "framgång föder framgång" mm. Ta och börja ifrågasätt lite mer istället. Resultatutvecklingen (på sprintsidan främst) har ju varit vansinnig och friidrotten har ju haft en hel del skit genom åren, även om det har lyckats tystas ner kraftigt. Om det är några ryskor som åker fast blir det helt plötsligt hela nationen Ryssland som har problem med dopning, och åker en polack fast är det Polen som har problem, inte friidrotten själv. Våga tala mer öppet om det och erkänn att det finns stora problem även inom friidrottsbubblan. I idrotter där det finns ett medialt intresse som genererar mycket pengar (speciellt) kommer det alltid finnas folk som tar till otillåtna hjälpmedel för att nå framgång, sad but true.


Återigen kommer jag att lyfta fram cykel som ett gott exempel, eller iaf de svenska kommentatorerna på Eurosport, Roberto Vacchi och Anders Adamsson. De pratar väldigt öppet om dopningsproblematiken i cykel och deras tankar kring det. Ärligt och öppet istället för att stoppa huvudet i sanden.


Allt för denna afton

Av Olof Södergård - 17 augusti 2009 17:32

Skepp und hoj


Förra veckan utvecklades till en rätt så lugn sådan, träningsmässigt alltså. Skrapade ihop en hel del jobbtimmar vilket var väldans välbehövligt då det är aningens knapert på pengarfronten just nu. Har levt för bra ett längre tag vilket jag kompenserar med nu. Många matlådor med konserver från i vintras. Äckligt och billigt, precis som jag vill ha det. Behöver kunna fortsätta gå till naprapaten också. Dyra besök trots att jag får halva priset.


Jaja. Var faktiskt (hör och häpna) ute och testsprang i fredags. KAnske iofs inte såg ut som löpning, utan mer ett försök att förflytta mig framåt med hjälp av att lyfta ett ben i taget. Kändes som väntat inte helt bra (på något sätt). Den vanliga skumma känslan i höftpartiet fanns där samt de klassiska betong-/telefonstolpelåren man får efter att ha cyklat för mycket och sprungit för lite. Hade noll koordination. Fick verkligen tänka efter ordentligt hur man egentligen gör för att springa. Flåsade iaf ett varv på den klassiska rundan runt Bosön. Tiden var bättre än väntat. Höll 4.27-fart i upplevt distanstempo. Pulsen var ju högre än vanligt, men det är ju inte så konstigt. Det verkar finnas ett ljus långt borta i slutet av tunneln. Avslutade fredagen med ett biffpass på gymmet. Have to keep the pump.


 

Sådan här utsikt bjuds det inte på i roslagen, men väl i Bjurholm. Kamikazefotograferade direkt efter en utförslöpa.  


Lördagen och idag (måndag) ägnades åt cykling. Var två liknande pass med i stort sett samma känsla, aka rutten. Seg som knäck i benen. Var iaf ute och satt av tiden, en dag på jobbet, gjorde det jag skulle und so weiter. Dryga 4h båda dessa dagar. Lördagens puls var 131/176 och dagens 128/165. Stötte på Herr Spenat när jag bajkade hemåt idag. Han sprang 16x1km/45'' på grusvägen bakom gasverken vid roppan. Han var lätt att känna igen på den sedvanliga bomullströjan.


Nu blir det friidrott på televisionsapparaten. Höjdpunkten är givetvis 10 000m-loppet med Kenenisa i spets.



Av Olof Södergård - 14 augusti 2009 23:43

Läste den här artikeln/notisen ikväll och blev lätt konfunderad. Friidrotten och cykelsporten tycks ha aningens olika ståndpunkter kring hur man hanterar dopningsfall. I cykel så får man som regel inte tillåtelse att tävla om man är under utredning, men jamaicanerna som som är under luppen i just detta nu får ändå springa VM. Ytterst märkligt. Vad som är ännu märkligare är anledningen till att de får starta.


[...] IAAF satt ner foten och sagt att VM tappar för många profiler om Powell och hans fem lagkamrater inte kommer till Berlin.


Tappar för många profiler? What the fuck!! Helt sinnessjukt. Detta om något visar hur mycket friidrotten sysslar med antidopningsarbete. Dessa idrottare kan alltså ha sysslat med monkey business, och kan alltså springa hem medaljer och ära på andras bekostnad...men det verkar inte bekomma IAAF. När de ändå är i farten kan de ju slänga in Marion Jones, Justin Gatlin mfl. om det är profiler de är ute efter. Pinsamt. Cykelsporten får alltid ta den mesta av skiten när det kommer till dopade idrottare. Allt som oftast när jag pratar cykel med någon oinsatt typ måste jag förklara att alla cyklister inte är dopade. Rätt tröttsamt. Saken gjordes ju inte heller bättre av att Patrik "Jag älskar fotboll mer än min mamma" Sliskwall och pajasen Hegerfors gjorde några extremt välgenomtänkta analyser av hur cykelsporten idag ser ut. Nä, om nu de här jamaicanerna är misstänkta för något som helst fuffens, varför ens låta dem starta? Jag blir så less.


Imorgon ska jag cykla.

Av Olof Södergård - 12 augusti 2009 23:05

Adidas-folket var inne igår och lämnade en kartong med nästa års skor. Tanken är att vi ska pröva ut pjucksen och ge dem våra 'pros and cons' med skorna. Jag var inte sen med att rota i den lådan så jag fiskade upp ett par Adizero Boston, en lättare träningsko/distanssko enligt min mening. Alltid kul med nya skor (som dessutom är gratis). Fick ut ett par Adistar Ride 2 i juni då Adidas droppade en annan låda. Trefvligt. Antar att jag får bedöma hur dem är att gå och stå i då jag ju, för tillfället, är unlöpable.


 

Värdelös mobilkamerabild, men den ska iaf vara lajmgrön. Rätt fräääk. 


Var sedan och dinerade med Dunberg och Prinsen på Bosöns lyxrestaurang. Oxjärpar på en bädd av ris med grönpepparsås och haricots verts. Efterrätten i form av äppelpaj med vaniljsås avrundade det hela. Gott. Lunchen var aningens mer spartansk i form av råris med rapsolja ihopblandat med en burk billig makrillfilé i tomatsås + lite valnötter. De andra på jobbet tyckte att det luktade kattmat.

Käkade sedan

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se