Alla inlägg under februari 2010

Av Olof Södergård - 26 februari 2010 22:51

En dryg vecka har passerat sedan sist. Så kan det gå. Träning har dock bedrivits, ni behöver inte oroa er för det. Hårda pass har varvats med mjuka pass, långa pass har varvats med korta pass und så weiter. Har kännt mig piggare i kroppen denna vecka. Detta beror troligen på att jag ändrat om strukturen en aning. Har kortat ned totaltiden på kvalitétsdelarna (men istället kunna köra flera dagar i rad med bra ben), lagt in lugnare pass (istället för att bara köra kvalité) och fått bättre disciplin på den lata kroppen. Hoppas på god feedback från wattmätaren framöver.


Dagens pass inleddes kl 20.25 ikväll och varade i en dryg timme. Seg i skallen efter en lång dag, men ville inte banga att träna efter kladdkaksorgien på jobbet. Johanna hade varit duktig och bakat inte bara en utan TRE(3!!!) kladdkakor med mer eller ännu mer fett och socker i. Omöjligt att motstå för en slasktratt som jag. Förrädiskt gott var det i alla fall. Blodsockret var därför en berg-och-dalbana under hela dagen. Det faktum att Red bull-mannen hade varit där och dumpat en platta gjorde inte saken bättre. Skönt att man är ledig i helgen. Spenat blir nog glad över detta då han inte var glad att jag hade gått ner några kilon sedan i höstas. Pajjade hans mätningar på vilosyreupptag samt basalmetabolism då det grundades på min vikt vid biopsitillfället. Han sa att jag skulle ringa när jag hade blivit fet igen, hehe. Har dock inga planer på det då jag laddar för fullt inför DM i rodd och sub-75kg då är ett måste.


Tillbaks till passet. För att få tiden att gå fortare (bildligt inte bokstavligt) körde jag 3x(15''-15'')/5' på lagom belastning, inte överdrivet lätt men inte grisjobbigt. Trampade på i distansfart på vilotiden. Tiden flög iväg och jag hade såå roligt. FIck ihop min timme och klämde en kopp gröt som belöning.


Jag körde alltså trainer.


Andra goda nyheter är att jag nu har en funktionsduglig vinterhoj. Tackar Linus för det! Den hade tydligen kunnat braka ihop när som helst då två ekrar var helt off på bakhjulet. Hade ju varit en rolig upplevelse. Nu när det vita möglet börjar smälta kan man kanske våga sig ut på det första riktiga distanspasset sedan september. Kan eventuellt vara bra.

ANNONS
Av Olof Södergård - 18 februari 2010 21:31

Ojoj. Nu är jag trött. Har i alla fall kommit in i träningslunken ordentligt igen, vilket är glädjande. Känslan under passen har varit tämligen blandad, understundom bra och ibland anus. Under söndagens subtröskelpass var jag till exempel tvungen att klämma en gel för att orka trampa sista intervallen. Tragiskt men sant. Kändes därefter aningens bättre på kvällen och det efterföljande styrkepasset. Maxade ur benen fint med höjdpunkter såsom 6or på 85kg i bensparken och 5or på 55kg i läårcurlen. Bra för att vara jag.


Denna vecka har jag klämt in ett 3-dagarsblock tis-tor (jobb mån, fre). Kort resumé av det följer här:


Tisdag: morgonjogg innan frukost 36min (längesedan jag sprang nu och höften är väl inte bättre men heller inte sämre). Solen sken och kylan rev i kinderna. Tassade (enligt min uppfattning) ganska så lätt.


Sedan var det dags för testcykel på LTIV med Prinsen. Totalt 60min kvalité var beställd och det kördes enligt plan. God känsla även på detta pass faktiskt. Körde 20'/3' + 3x8'/2' + 6'/1 + 2x5'/1'. Effekten gick från 310w upp till 326w ungefär. Mycket subtröskligt. Avslutade med bålstyrka i gymmet.


Onsdag: morgonjogg, igen. Prickade 36min även idag. Fet träningsvärk från gårdagens dito. Ansträngning dock lägre.


Begav mig sedan till GIH för ett roddpass. 2x(1000m - 2000m) + 2x1000m/2'-3' vila. Längsedan jag rodde också. Blev aningens grisigt mot slutet. De långa stannade på 7.15 och 7.10 vilket var helt okej. Ansträngningen gled över tröskeln mot slutet. Svetten lackade fint och krampkänningar i insida lår infann sig. Gott.


Hämtade andan några tiotalet minuter innan jag spände fast mig på testcykeln. 60min trampande totalt med odefinierat antal spurter/igångdrag inlagda. Dessa iterationer varade mellan 10-15sek med lång vila emellan. Effekten var mellan 800-900w. Här började jag känna mig smått seg.


Torsdag: inget morgonpass, men väl sovmorgon. Me like. Mötte upp Prinsen vid labbet när klockan hade blivit lagom mogen. Planen var 120min testcykel med 60min kvalité. Med facit i hand blev det inte riktigt så. När väl intervallerna skulle starta kände vi båda att bajsben från helvetet var ett faktum. Tungt från första tramptaget. Dock kan man inte vika ned sig (på direkten) när man tränar med Prinsen för han är äckligt hård mot sig själv. Vi grinade ikapp på intervallerna och effekten sjönk den med. Koffeintillskottet hjälpte en kort minut, men efter 50min kvalité kastade vi in handduken (dock gjorde Prinsen det först så jag anser att jag vann idag). 1h45min fick vi ändå ihop. Vi konstaterade i samförstånd att detta var säsongens äckligaste pass, hittills.


Efter lite intag av vätska samt någån snabb kolhydrat trippade vi iväg till gymmet för rodd. Körde standardpasset 5x1000m/2'. Trots telefonstolpar till ben kördes alla intervallerna progressivt och fint. Från 1:48.5 -> 1:47.4, typ. Kraftiga kramptendenser lite varstans från kroppens nederdel också. Det ska kännas att man tränar. Var fantastiskt låg efteråt, och tonfiskröran smakade då ännu godare.


Bra block tycker jag. Nu har kroppen fått sig en ordentlig genomkörare. Testade även att väga mig på vågen som jag har som standard (LTIVs). Landade på fina 74.10kg Magsjukan i kombination med uppsnäppning av kosten har gett god effekt. Detta betyder att jag ej behöver tokbanta till Rodd-DM (<75kg) utan kan i lugn och ro sänka vikten på naturlig väg. En annan grej är att testvärdet nu är uppe i dryga 73 (givet samma ml-värde som innan såklart). I glädjeruset över "viktraset" belönade jag mig själv, i sann motionärsanda, med en semla. Den var jag värd... Tackar Frida för den!


Imorgon ska jag springa med skor i trappor.


ANNONS
Av Olof Södergård - 13 februari 2010 21:34

Blä. Det är segt att komma igång med träning efter sjukavbrott. Den tidigare motivationen som fanns är som bortblåst efter några dagar i soffpotatisens land. Man (läs: jag) blir bekväm. För att råda bot på detta gäller det att kickstarta igång allting så fort sjukdomen lämnat den veka kroppen. Gick sådär. Är ju så satans tråkigt att köra trainer. Speciellt efter en lång jobbdag springandes upp och ner för en trappa. Somliga har det värre, och somliga har det bättre. Fick in en kortis igår på cirka 1h med 3x10'/2'. Löjligt tråkigt. Ikväll blev det detta:


Pass: Styrkeintervaller 4x10'/3'


Belastning: Typ lagom. Max på trainern (Satori) och 2 kuggar kvar på cykeln


Kadens: 52-54 ungefär i snitt


Känsla: Seeegt


Skiten gjord hursomhelst. Gäller att köra ett gäng pass några dagar i rad nu för att återställa kroppen i de gamla rutinerna. Måste hela tiden intala mig själv om jag bara vill bli bra, eller om jag vill bli bäst. Brukar funka som tändvätska.


En skum sak. Eftereffekterna av magsjukan har genererat i en dämpad hunger. Trodde att jag behövde fylla på depåerna i onsdagskväll, och satte i mig en Big One-pizza. Sedan dess har jag inte varit hungrig. Praktiskt, me like. DAgens lunch bestod tex av en burk tonfisk på 95g + 4st Falu rågrut med Svennes kaviar. Göttigött. Mina coworkers klagar dock på lukten av den fina fisken. Märkligt.


Näpp, nu ska jag gå och tugga frukt.

Av Olof Södergård - 10 februari 2010 22:10

Har gått lite upp och ner, hit och dit, över och under med träningen den senaste tiden. Alltså inte enligt önskemål. Två sjukdomsavbrott inom fyra veckor är inte optimalt, men ändå ingen katastrof i dagsläget. Insjuknade hastigt och olustigt under måndagen i någon slags magsjuka. Misstänker starkt att det var falukorven jag åt. Lita aldrig på en rak falukorv. Efter en mycket otrevlig natt och efterföljande dag var jag åter mer pigg och kry imorse igen. Skönt att kunna äta mer än 1dl mild lättyogurt (40kcal/100g) under en dag utan få en uppstötning igen. Nu gäller det bara att hitta tillbaka till träningsrutinerna. 


Fortsatt består träningen av testcykel, roddmaskin och styrka. Ingen distansträning så långt ögat kan nå. Det är ju kallt ute och distans kör man inte inomhus, inte jag i alla fall. Putsade till perset på 2000m roddmaskin en bra bit i fredags. Målet var först och främst att köra sub-Thomas (6:40.2) och om krafter fanns att uppbåda, subba 6:40. Öppnade så som Thomas sa med att dra 3st maxdrag och sedan plana ut långsamt i cirka 30sek till målfarten. Gick bra. Nådde 1000m med ett snitt på 1:39.8/500m. Kände då att motståndet var lite för högt (mellan 5-6), men fanns ju inget att göra åt det då. Grisade på och lyckades med en marginell farthöjning på slutet och landade på 6:38.4 (1:39.6/500m). Syrad som satan i kroppen och speciellt i underarmarna. Orkade inte torka svetten ur pannan med handen och blev liggandes likt en död säl i dryga 5min innan jag ens började tänka på nedvarvning. Nu krävs det "bara" att hålla vikten stabilt under 75kg samt en liten prestationsökning för att det ska bli ännu roligare.


Allt för nu.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se