Skepp und hoj

Förra veckan utvecklades till en rätt så lugn sådan, träningsmässigt alltså. Skrapade ihop en hel del jobbtimmar vilket var väldans välbehövligt då det är aningens knapert på pengarfronten just nu. Har levt för bra ett längre tag vilket jag kompenserar med nu. Många matlådor med konserver från i vintras. Äckligt och billigt, precis som jag vill ha det. Behöver kunna fortsätta gå till naprapaten också. Dyra besök trots att jag får halva priset.

Jaja. Var faktiskt (hör och häpna) ute och testsprang i fredags. KAnske iofs inte såg ut som löpning, utan mer ett försök att förflytta mig framåt med hjälp av att lyfta ett ben i taget. Kändes som väntat inte helt bra (på något sätt). Den vanliga skumma känslan i höftpartiet fanns där samt de klassiska betong-/telefonstolpelåren man får efter att ha cyklat för mycket och sprungit för lite. Hade noll koordination. Fick verkligen tänka efter ordentligt hur man egentligen gör för att springa. Flåsade iaf ett varv på den klassiska rundan runt Bosön. Tiden var bättre än väntat. Höll 4.27-fart i upplevt distanstempo. Pulsen var ju högre än vanligt, men det är ju inte så konstigt. Det verkar finnas ett ljus långt borta i slutet av tunneln. Avslutade fredagen med ett biffpass på gymmet. Have to keep the pump.

Sådan här utsikt bjuds det inte på i roslagen, men väl i Bjurholm. Kamikazefotograferade direkt efter en utförslöpa.  

Lördagen och idag (måndag) ägnades åt cykling. Var två liknande pass med i stort sett samma känsla, aka rutten. Seg som knäck i benen. Var iaf ute och satt av tiden, en dag på jobbet, gjorde det jag skulle und so weiter. Dryga 4h båda dessa dagar. Lördagens puls var 131/176 och dagens 128/165. Stötte på Herr Spenat när jag bajkade hemåt idag. Han sprang 16x1km/45'' på grusvägen bakom gasverken vid roppan. Han var lätt att känna igen på den sedvanliga bomullströjan.

Nu blir det friidrott på televisionsapparaten. Höjdpunkten är givetvis 10 000m-loppet med Kenenisa i spets.