Man känner sig ej överdrivet rapp i kroppen på sprintsen efter en dags vila samt inget förmiddagslöp. Bara ett konstaterande.

Som den måndag det är idag så var det åter dags att gå in i hallen för att springa liiite kortare, och liiite snabbare. Dagens pass som jag och Bambi skulle ta oss igenom var ganska så saftigt. Efter sedvanlig uppvärmning med löpskolning, stegringar mm så skulle det springas 3x6x50m (gåvila tillbaka och SP6'). Gick ej blixtrande fort till en början. Segt, segt, segt. Kom igång en anings efter några stycken. Man vill ju ej heller bränna allt krut på de första. Tror nog att sista serien gick snabbast ändå. Gott so. 10' vila sedan skulle distansen dubblas, 5x100m/4' @ flytfart. Drastisk ökning av längden således. Skönt att känna att man hinner få upp farten innan man skall börja bromsa iaf. Låg på ca14''. Sprang i vanliga (tävlings)skor passet igenom och ej spik, vilket medförde en lätt klumpig känsla. Bättre att vara på den säkra sidan. Vi avrundade det hela med en omgång plankan (som jag förövrigt kör med kidsen i skolan x-antal ggr/dag).  

Spännande att se vad denna typ av träning kommer ge. Alltid kul att få experimentera lite. Kan vara bra att få upp min obefintliga snabbhet. Detta är nog typisk 10 000m-träning.  

Känner att jag kommer att vara fett trött i baksidorna imorgon vilket passar bra då det skall springas tisdagsbackar. Lutar även åt något sorts morgonpass.

Idag är det ånyo dags för ännu ett avsnitt av en av de bästa tv-serierna som har producerats (på senare tid). Jag talar givetvis om Dexter, amerikas mest sympatiske seriemördare. Om ni har lyckats att missa denna magnifika skapelse råder jag er att omedelbums se säsong 1 & 2, för att sedan gå över till 3an som nu börjar gå mot sin upplösning. Mucho addictive and spännande!

Skall träna sedan också i eftermiddag. Det vankas sprints. Wii!